Projektet Yalla förälder är avslutat
Yalla förälder var ett ettårigt projekt som vände sig till föräldralediga och deras barn. Sjöbo kommun och Yalla Sjöbo samarbetade i projektet och det finansierades av Länsstyrelsen. Aktiviteterna hölls i Sjöbo Folkets hus. Läs mer om hur det gick längre ned på denna sida.
Nu är projektet Yalla förälder avslutat. Projektet har pågått under 2019. Här följer en kort sammanfattning av vad som uppnåtts.
Yalla förälder hade som syfte att skapa en mötesplats för nysvenska och gammelsvenska föräldralediga inom Sjöbo kommun. Målet var att skapa en inkluderande och integrerande plats där nysvenska föräldralediga skulle behålla sin kontakt med svenska samhället under föräldraledigheten. Att fortsätta öva det svenska språket samt ha en planering för återgång till studier eller arbete efter ledighetens slut. Mötesplatsen har även syftat till att skapa kontakter och nätverk.
Yalla förälder har haft totalt 138 deltagare under de 24 träffar som anordnats. Det har varit 25 unika besökare, varav 6 nysvenska föräldrar och 19 gammelsvenska, 25 % män och 75 % kvinnor. Strukturen under träffarna har varit enligt nedan:
1) Vid SAMLINGEN har förskolepedagogen/projektledaren lett rundor där alla fått komma till tals och berätta om: Vad som varit roligast med att vara förälder den här veckan? Vad har varit jobbigast med att vara förälder den här veckan? Det har gjort att föräldrarna känner igen sig i varandras situation vilket har fördjupat kontakten med varandra och därmed bidragit till integrationen och förståelsen för varandra. De har också kunnat tipsa och ge varandra idéer om till exempel mat och sömn.
2) FÖRÄLDRAHÖRNA där förälderhandledaren med egen migrationserfarenhet kan svara på frågor har inte blivit en speciell plats i rummet dit man går som nysvensk förälder. Istället har samtal uppstått spontant. Exempel på frågor har varit: Hur ska jag göra när föräldraledigheten är slut? Hur anmäler jag det till försäkringskassa och arbetsförmedlingen? Det har också funnits frågor om barnomsorg och kläder. Förälderhandledaren har delat med sig mycket och berättat för gammelsvenska föräldrar om hur det är att komma till det nya landet och lära ett nytt språk. Genom att prata om kulturkrockar men också om vad som är samma och lika har hon hjälpt till att bygga broar. Även projektledaren har samtalat med föräldrar vad gäller reproduktiv hälsa som till exempel preventivmedel, sexualitet och födslar. Förskolepedagogen har också delat med sig av sina erfarenheter av att vara förälder till vuxna barn och barnbarn. Även hennes förmåga att förklara hur förskolan fungerar och varför den agerar som den gör i vissa avseende har varit viktig.
3) DAGENS AKTIVITET har innehållit pyssel, målning, pärlat, samtal, skattjakt, påskpyntspyssel, arabisk teater och utomhuslek vid varmt väder. Dessa har letts av förskolepedagogen. Det har även varit stående med ett så kallat ”bytar-bord” Där föräldrarna har fått ta med sig sådant som de inte längre behöver och ta sådant som de behöver. Detta har gett upphov till diskussioner kring vad man behöver och miljöaspekter. Det har även lett till en del härliga skratt under klädprovningar.
4) Vid LUNCHEN har det förutom mat delats kunskap om olika traditioner vid till exempel påsk, ramadan och bröllop. Till luncherna har det också kommit gäster från olika samverkansparter såsom BVC, Svenska kyrkan, Näringsliv- och innovation, Kultursamordnare och kommunens Råd & Stöd-enhet.
Projektet har fyllt behovet av att de nysvenskar som deltagit i insatsen har fått språkträning, information och stöd om det svenska samhället samt ett kontaktnät av gammelsvenskar. Integrationsperspektivet har skett såväl i ord som i handling, där både nysvenskar och gammelsvenskar diskuterat föräldralivet och upptäckt likheter och skillnader tillsammans. Gammelsvenskarna har varit behjälpliga i att ge kontakter inom exempelvis äldreomsorgen för de nysvenskar som har varit behov av praktik/anställning efter föräldraledigheten. Projektet har också haft nysvenskar som upplevt sig väldigt ensamma under sin föräldraledighet och som endast haft kontakt med kommunsstödpersoner under denna tid. Dessa deltagare har tyckt det varit skönt att komma till ett ställe där personerna som är där inte är myndighetsutövare.
Projektet påbörjade även en föräldrautbildning i samverkan med ABF. De gånger denna hölls var mycket uppskattad av deltagare. Detta gav utrymme till att fritt diskutera föräldraskap, jämställdhet och arbetsliv. Då projektledaren (som är gammelsvensk) och föräldrahandledaren (som är nysvensk) höll dessa träffar tillsammans så gav det legitimitet till avslappnande och mycket öppna diskussioner som var stärkande för alla. Det har uttryckts i utvärderingarna att det är av vikt för tryggheten att ha dessa dialoger med icke myndighetsutövande personer. Det har varit en skillnad i att dessa dialoger har upplevts som mindre fostrande och mer integrerande då deltagarna känt sig mer hörda och att deras kultur från det utgångsläget har kunnat flätats samman med den svenska.
Tack till alla som medverkat! hälsar Anna, Eman och Acki
Titta gärna in på vår Instagram: